The Dark Knight Rises
Kategori: Återkomster
Well hello.
Ringrostig som en gammal korpenfotbollsspelare är jag nu "back on the horse" igen för relativt regelbunden leverans av filosofiska vettlöshetstankar och annat mentalt avreagerande... Just gått igenom den kanske ovissaste tiden i hela mitt ungdomliga liv med dagar nyckfullare än slutet på en Verandan-lördag i min kära hemstad. Denna ovisshet utmynnade i ett slags ouppbådat skrivarstillestånd då jag fick nyheter mer drastiska än slutet på filmen Departed och då var tvungen att lägga tangetbordet på hyllan ett tag medan jag försökte reda ut vad som faktiskt kommer hända i mitt liv de kommande månaderna... Och det blir, efter miljontals om och men, precis som jag tidigare förutspått och lite smått planerat så det lutar mest troligt åt att jag slår mig ner vid skolbänken igen till hösten som komma skall. Förvånande, eller hur? Men jag kan faktiskt vara seriös jag också! MOHA. Trots bristande tid och hjärnkapacitet har jag ändå saknat mitt "fortress of solitude" i detta sinnesblottartempel till überamatörblogg. Det är lite av min egna tillflyktsort dit problemen aldrig når och jag aldrig riktigt behöver uppleva ofrånkomlig förändring och annat livsnedtryckande. Det är även i såna här lägen man får se vilka som verkligen tycks uppskatta dess innehåll som mest och det verkar enligt besöksbarometern ändå vara ett par tappra krigare som aldrig tappat hoppet om min återkomst. Sånt värmer i själen att notera. Så kramar på er. Stora sådana. Tyvärr så lär det dröja innan nästa uppdatering igen då jag kommer lämna vårt kära fosterland för 6 dagar fr.o.m onsdag då Edinburgh och Newcastle står på agendan för lite fantastisk fotboll och annat adrenalinshöjande material. Obeskrivligt taggad inför det och hoppas denna snabba levnadsupplysning duger som tillfällig läsar-kompensation! För som den mörka riddare jag är lär jag alltid återuppstå från min lilla ordbesparande grotta. That's a goddamn promise. Cheers på er allihop, hörs om någon vecka igen :-)
Ringrostig som en gammal korpenfotbollsspelare är jag nu "back on the horse" igen för relativt regelbunden leverans av filosofiska vettlöshetstankar och annat mentalt avreagerande... Just gått igenom den kanske ovissaste tiden i hela mitt ungdomliga liv med dagar nyckfullare än slutet på en Verandan-lördag i min kära hemstad. Denna ovisshet utmynnade i ett slags ouppbådat skrivarstillestånd då jag fick nyheter mer drastiska än slutet på filmen Departed och då var tvungen att lägga tangetbordet på hyllan ett tag medan jag försökte reda ut vad som faktiskt kommer hända i mitt liv de kommande månaderna... Och det blir, efter miljontals om och men, precis som jag tidigare förutspått och lite smått planerat så det lutar mest troligt åt att jag slår mig ner vid skolbänken igen till hösten som komma skall. Förvånande, eller hur? Men jag kan faktiskt vara seriös jag också! MOHA. Trots bristande tid och hjärnkapacitet har jag ändå saknat mitt "fortress of solitude" i detta sinnesblottartempel till überamatörblogg. Det är lite av min egna tillflyktsort dit problemen aldrig når och jag aldrig riktigt behöver uppleva ofrånkomlig förändring och annat livsnedtryckande. Det är även i såna här lägen man får se vilka som verkligen tycks uppskatta dess innehåll som mest och det verkar enligt besöksbarometern ändå vara ett par tappra krigare som aldrig tappat hoppet om min återkomst. Sånt värmer i själen att notera. Så kramar på er. Stora sådana. Tyvärr så lär det dröja innan nästa uppdatering igen då jag kommer lämna vårt kära fosterland för 6 dagar fr.o.m onsdag då Edinburgh och Newcastle står på agendan för lite fantastisk fotboll och annat adrenalinshöjande material. Obeskrivligt taggad inför det och hoppas denna snabba levnadsupplysning duger som tillfällig läsar-kompensation! För som den mörka riddare jag är lär jag alltid återuppstå från min lilla ordbesparande grotta. That's a goddamn promise. Cheers på er allihop, hörs om någon vecka igen :-)
